lördag 5 september 2009

Kalhygge och så Zlatan på det

Zlatan! Puss till dig!
Herregud vad jobbigt jag har det när Sverige spelar VM- och EM-kval. Det är nåt med mig och landslaget, vi har en het affär, ett passionerat livfullt förhållande. Jag bryr mig inte så mycket om sport i övrigt, det rör mig inte - men detta fotbollslandslag, då tar jag ut allt på nåt sätt. Jag blir som galen och mina söner avskyr mig när jag gapar av ilska när vi ligger under, vandrar omkring i frustration och skäller och sen bara skriiiiiiiiker när det blev som i kväll; vi vinner matchen med ett mål på över-övertid. Nilas tyckte verkligen Örjan och jag var helt sjuka ikväll. Off the record, far out, stick och brinn. Lägg av med era SKRIK!!! tjöt han. Men det skiter jag i, för vi vann matchen och Zlatan är kungen ikväll. Jag tar mig friheten att skrika!
Apropå känslor: idag grät jag. Blev lite småchockad när jag kom till Saltvik i morse, innan mötet med grannarna, och såg kalhygget. "Den vackraste platsen på jorden är just nu den fulaste" sa Örjan i bilen på väg ut. Agree. Det är hemskt, nu handlar det om att hänga med i huvudet och börja tänka nytt. Tänka att det blir fint igen om ett år. Men helt annorlunda. Att det ska vara så svårt? Var är mina träd? Min hängbjörk, min stora rönn? Var är min tvättlina? Vart tog stämningen av myssommarstuga vägen? Varför låter havet så högt? Varför är det så ljust och öppet? Och så hela tomten täckt av granris. Jag vänjer mig, visst visst, men kolla nedan ni som varit hos oss, så förstår ni nog vad jag menar...

Nån som vill komma och dra ris kanske?
Ikväll har vi haft första "normala" hemmakvällen sen vi flyttade hit till Idenor, alltså ni vet så där; kolla på tv, alla pojkar hemma, inga gäster, dop eller extragrejer på g. Very nice! Vilmer har haft dansshow (hans nya grej) och Nilas kom hem från en heldags fotbollscup i Norrala, och har fått sin första medaljplakett! Grattis gubben. Jag har mest bläddrat i hus- och inredningstidningar, helt maniskt och Örjan och jag pratar bara fönster och golv. Nu har det verkligen dragit igång, det märks. Jag är helt bygga-hus-fixerad! Känns skönt, har väntat på att kreativiteten skulle komma igång igen och jag tror det hände idag. Nu måste jag sova, har Mattis i natt och klockan är sent. Marknan i morgon med ungarna. Retrovarning. Puss puss!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar