onsdag 4 november 2009

Läget är tungt och ansträngt

Ajajajajaj, nu gör det ont. Det är skitjobbigt. Mamma är dålig och det är det enda som existerar i huvudet, vare sig man vill eller inte. Är det så här det är? Att se en människa lida så av cancer. Så fort. Så plötsligt. Fy fan, rent ut sagt. Hon är bara 60 år och kämpar för sitt liv.
Vi hjälper till varje ledig minut. Åker dit som en jojo fram- och tillbaka. Planerar om, ställer in, ser till att barnen och hemmet funkar. Det går, men det är tungt. Mamma har fått åka hem från sjukhuset men kan inte lämnas själv. Dygnet-runt-vård i hemmet gäller nu, med stöd från hemtjänsten och sjukvården. Micke har tagit paus från jobbet. Vi hjälps åt så gott vi kan, vi i lilla släkten. Få, men tajta. På fredag åker Mamma, Micke och jag till Gävle och träffar läkaren.

Men tack och lov så får vi hjälp. Av släkten, vännerna och nya extrafarmorn Maja-Lisa. Vi gjorde en typisk Örjan o Anette-grej i förra veckan; slängde in en annons i lokaltidningen och vips så hade vi henne här, denna rara människa. Tänk vilken tur. Hon vill göra nåt meningsfullt nu när hon är pensionär och har tid över - och jag har lovat henne att här blir det meningsfullhet av... Mattis o hon leker och dansar och hittills går allt strålande. Hon är trygg, stabil och glad. Städar gärna huset när hon får en stund över. Jag säger bara ett enda TACK, med tårar i ögonen.
Skönt när det går ta tag i saker istället för att längta efter extramormor Marianne... fast det gör vi alltid ändå. Men om 3 veckor kommer hon och hälsar på!

Lite bilder av mer positiv klang kommer här nere, det har varit höstlov och kusintjejerna hälsade på oss här i Inör. Lilla Nikki fortsätter vara allas söta älskling och förgyller vår vardag med sina toklekar. Therese kom hem en sväng i helgen, så underbart att krama på henne igen. Mattis fortsätter sin äta-själv-träning, vi fortsätter skura köket. Och i Saltvik är det nu fast och fin betong i hela grunden. Delmål 1 är uppnått! Vi har grunden klar innan vintern rasar in. Fantastiskt jobbat Sven-Åke och alla andra som slitit hund därute på skäret i blåsten!

Jag glömmer allt för en stund och åker linbana med mina brorsdöttrar. Skönt.

Ebba o Mattis leker på Buspalatset

Halloween-Pancake-Lunch

Fina kusin Therese kom hem från Norge en sväng!

Betongen blänker i blåsten

Vår älskade byggplats andas ut efter gjutningen.

Yoghurtfrukost, typ överallt...

2 kommentarer:

  1. åh lilla gumman, vill bara komma och krama om dig!
    /Malva

    SvaraRadera
  2. åh lilla vännen. Ja tänker på er hela tiden. Skickar massor me kramar och omtanke. Låter som ni haft lite kul i alla fall. Ser jättemysigt ut. Hoppas ni mår bra och att det går bra trots allt. KRAMAR OM ER SÅÅÅÅÅÅ MYCKE

    SvaraRadera