Barn och liv, men också ledsen

Hej på er. Nu var det ett tag sen. Livet har gjort sig påmint och jag flyr bloggen lite. Undrar ibland hur man ska hantera sin blogg. Kort och kärnfullt är visst korrekt säg det. Personligt och utlämnande eller bara positiva bilder av livet som pågår? Vet inte vad min stil är, har nog ingen. Jo, kanske den lite flåshurtigt postiva. Orkar inte det nu. Lägger ner den stilen. Det är ju inte riktigt jag. Vet inte ens om så många läser... men några är ni väl tror jag.

Mamma är sjuk och mycket kretsar kring det. Det är bara så. Det är väldigt jobbigt. Väldigt tungt, även om hon är min vardagshjälte i sin kamp. Men jag lider så med henne. Det gör ont.

I Saltvik byggs Huset sakta upp. Det är otroligt fantastiskt. Barnen mår fint och har fått en bra start här i Hudik. Det är underbart och lugnande. Jag mår sådär av alla svängningar. Upp och ner. Glädje och smärta. Skratt och tårar. Men är så tacksam att jag är här och inte nån annanstans. Jag vill inte vara någon annanstans än i Hudik just nu. Och jag tackar Gud för att Örjan, min älskling, finns hos mig.
Här kommer lite bilder på våra fina ungar. Tusen Tack för dom för dom också.

Mattis älskar sin kompis Nikki. Han kramar och pussar på henne så fort han ser henne.

Fina Nilas, så stor han börjar bli. Bowling, Judo, tjejer och tennis - det är hans grej...

Lillälsklingen, vår glädje! Älskar att äta själv. Jag torkar golv tre gånger om dan.

Fina Vilmer och kompisen Sixten kör lite höstlovs-monopol. Vem får Norrmalmstorg?...

Grunden anas!

Nu har det hänt saker i Saltvik! Huh! Vi har STÅTT i vårt blivande hus! Gjutformen för betongplattan är klar och nu ser man huskroppens form och det är HÖGT över havet jämfört med förut... Mycket att vänja sig vid. Platsen är en riktig byggarbetsplats nu och vi klättrar och går runt i husets form med gapande trutar. Det är så hänförande! Jag har tom. börjat drömma om detaljer och inredning och materialval... Det är PRECIS lika jobbigt att bygga hus som alla sagt, dom som redan gjort det alltså. Men så otroligt kul och uppslukande! Man vill bara hålla på med det här dygnet runt, och det har vi gjort nästan hela helgen känns det som.

Här tornar huset upp sig, bakom bajstanksgropen!

Vår byggarbetsplats börjar bli sådär härligt rörig och kreativ...

Vardagsrummets yttersida!

Utsikten från vårt sovrum...

Nu står vi i köket!

I helgen har det varit hög aktivitet även på annat är byggprojektering och grannmöte i Saltvik; Nilas o Vilmer har varit på skoldisco och tjejparty, kusinerna o gänget från Strömbacka har hälsat på och vi har storstädat huset halva dan idag. Ska bli skönt med en vanlig vecka så kankse man får vila upp sig lite?Nikki trivs hos oss, det syns lång väg. Totalt problemfritt med hennes flytt hit och hon är så gosig och gullig att man smälter mest hela tiden. Simba har tagit emot henne så fint och han tvättar henne så fort han ser henne. Läxar upp henne och skojbråkar lite också, men med ömma fina morbroderliga kattassar. Så skönt att det går bra! Mest försöker han sno hennes mat... men vi har järnkoll på den biten, så det kan du glömma tjockis!

Lilla Nikki!

Vi är hemkomna från en fantastisk liten helg i Göteborg och Kungälv. Så härligt att träffa lite gamla vänner och hälsa på i skolan och på jobbet! Vi höll högt tempo i två dar och det var kära återseenden på vår gamla gata och hos Marianne, Shukrije och familjen Samsioe-Eriksson. Killarna gjorde succé på gamla skolan och kompisarna SKREK av lycka. NILAS, NILAS, NILAS brölade grabbarna i Nilas f.d klass och Tjejerna i 2-an störtjagade Vilmer så fort dom såg honom och gallskrek. Värsta Johan Palm-varningen...!

Och här har vi henne! Vår lilla Nikki har åkt tåget hem till Hudiksvall, är hon inte fin?! Elsas lilla barnbarn och Simba är gammelmorbror. Hon ser ut som sin mormor med med Simbas färger. Alla tre grabbarna är överlyckliga förstås. Simba tittar mest lite intresserat och nyfiket, och tar det hela klokt och fint, precis som vi trodde.

Mamma Shanaa med Nikki och en av brorsorna.

Nilas kattpappa låg så här i en timma vid första mötet...

Dags att åka X 2000 till Hudik.

Hej där, jag är gammelmorbror Simba

Äntligen en kvällskatt igen!

Så mysigt.

Vasagatan 17!

UNDERBART att vara i lilla lägenheten igen, ett kärt återseende! Så många minnen o känslor Örjan och jag har här. Det var ju här vi träffades, ja det var tom. här Nilas blev till (Obs, scoop!)... Ungarna har ju inte så mycket feelings, tycker mer att det är som att bo i en sommarstuga tror jag. Eller vinterstuga blir det kanske snarare...
Vi har alltså semester i vår gamla hemregion för första gången sen flytten o har installerat oss här i Göteborg nu. Skitmysigt med semester, vips blir jag som helt annorlunda; sätter mig o slappar, spelar kort med barnen, tar ett bad bara så där ändå o lägger mig på sängen när som helst. I morgon ska vi skjutsa barnen till Fontinskolan där dom ska träffa sina gamla kompisar och Örjan, jag o Mattis ska till jobbet o träffa våra vänner. Ska bli så kul! Sen blir det Kungälv i helgen. Åka runt och vara nostalgisk. Hälsa på folk. Undrar om vi vågar besöka familjen Bergman på Västra gatan 41 B? Vi är inte helt säkra på att vi vill ännu... Nilas o Vilmer ska i alla fall få sova hos Marianne i morgon kväll och gosa med henne och kattungarna så mycket dom vill. Sen tar vi med oss Nikki hem på söndag! Kolla så söt hon är! Puss o hej.

Lilla Nikki, snart är du hos oss!

Bråkig brorsa stör på tåget... det var en pärs att ha koll på Mattis den här resan.
Bröderna drar till storstan.
Skinnjackorna på. Första gången på Vasagatan för Mattisen.

Kvällsflygtur innan gonatt.
Nilas svävar in i drömmen.

Trött mamma

Idag är jag trött. Örjan är i Budapest, kommer ikväll, tack o lov!

Då ska jag sova SJÄLV i ett stängt rum, för herre min Gud vad detta lilla barn stökar om nätterna. Varför? Ingen aning. Han bara gör det. Nu får vi för 7 lugna första månader... Idag går jag omkring som i en dvala och parerar hans kreativa klåfingriga morgonryck. Drar ut allt från skafferiet, lådorna, kattlådan, klättrar på bord, hittar ALLT överallt som han pillar på och undersöker. Det är väl nu jag ska känna "åh, så frisk han är" typ. Men jag vill mest gå och sova... Tur för honom att han är söt och gosig. Fullständigt oemotståndlig. Gonatt.

En vecka efter byggstart

Nu blir det lite byggbloggs-varning här, men det är SÅ HÄFTIGT att åka till Saltvik och se det rasande tempot. Allt flyter så fint än så länge och Sven-Åke basar tryggt över den snyggaste byggarbetsplatsen som finns i universum. Och jag har börjat vänja ögonen vid all förändring. Kolla nedan hur det såg ut idag!

Här kommer vi gående på vägen ner till ön.

Rönnen är det enda trädet kvar på ostsidan. Marken höjs sakta med säkert inför husgrundsläggning.

3-kammarbrunnen på plats!

Där under storstenarna var en gång ytterbryggan, vår morgonoas...

Ja, det är svårt att låta bli att åka ut till Saltvik nuförtiden, men det har det ju alltid varit i och för sig. Det är lyx att vara så nära som 10 minuter bort. Ögonen börjar nu vänja sig och man kan ana huset på nåt sätt. Förut var det omöjligt, men nu är liksom det gamla borta och man ser lite mer av hur det kommer att bli. Kanske i alla fall.

Snart är det helg, Örjan åker till Budapest och vilar upp sig, Malva kommer hem till Hudik, jippie! Och så är det diverse fotbollsavslutningar och skoldisco för barnen. Kallt är det, huh, är det sån skillnad motför västkusten? Ska det vara så här nu i ett halvår? Tur att nya kappan är så snygg så man gråter, för nu är det den om gäller. Tills dunjackan åker på.

Kram till er alla!